Fick en kommentar av en som heter Sanna som jag tänkte skriva svar på :
Har en son född jan 14 och passar in på samtliga av alla kriterier som du listat här. Han är mitt första barn och gudarna ska veta att tankarna på ett till just nu är långt borta!
Jag har precis kommit till ro med att hans 20-30 uppvaknande per natt inte kommer bli bättre inom en snar framtid och att allt jag kan göra är att försöka tillfredsställa honomså gott det går trots att det tar all energi man har och mer där till! Tackar gudarna för att vi åtminstone är två som delar på det <3
Fantastiskt ändå hur kärleken är så villkorslös! <3
Hej !
Det är alltid skönt att se att det finns flera som delar samma saker. Vi har haft det tufft med sömn sen vi fick Noel . Första månaderna gick bra, vi va liksom inställda på lite sömn. Han vakna runt4-5 på morgon och det gick verkligen inte att få han somna om så vi gick upp med han . Plus att han har varit vaken på natten då också. Vissa nätter mer och vissa nätter mindre. Vid 6 månader började de bli riktigt jobbigt. Var vid ett tillfälle då jag mådde så otroligt dålig, jag tog mig inte upp ur sängen. Jag mådde illa, hade yrsel osv. Jag sov 28 timmar av 32 . Läkarna sa sömnbrist . Vi har lämnat bort Noel till mamma och pappa någon natt ibland enbart för att få sova . Det är sjukt jobbigt att inte få riktigt med sömn. Förhållande tar också stryk. Herre min gud vad vi har bråkat pga att vi varit trött och irriterade . Vi har sovit på skilda håll bra många gånger för att den ena ska få sova . Vi äter princip aldrig frukost ihop på helgerna för en har sovmorgon (Den som tagit natten) . Noel sover även lite på dagarna. Nu sover han engång om dagen. Han sover fortfarande inte hela nätter och vaknar runt 6 på morgon . Folk sa hela tiden att det är en period och att det kommer bli bättre . Bättre kommer det juh bli men frågan är väll när . 🙂 Men på något sätt så klarar man det. Man har liksom inget val . Jag har alltid försökt att tänka positivt, det blir bara värre om man är negativ. Men ibland är det svårt att tänka så när man stått och dragit vagnen i timmar på natten och så fort man slutar dra och man hoppas av hela sitt hjärta att man ska få sova, så börjar det skrika i vagnen. Herregud ibalnd har man bara velat skita i allt och bara gråta. Men vad hjälper det liksom . 🙂
Bara hoppas det vänder snart för om sagt någon gång gör det de. Noel är nu 14 månader och det har blivit liiite bättre men långt ifrån att sova hela natten och vakna halv åtta 🙂 Eller han får gärna vakna klockan 7 med men bara han sover hela natten och vi slipper vara vaken 3 timmar per natt 🙂
Hoppas det blir bättre och försöka va positiv 🙂
Kraaaaam!
Har tänkt så jag med 😉 Man får ge igen i tonåren 😛
Hej! Känner igen mig i det du skriver. Vår son har alltid varit precis likadan. Han fyller snart 5 år och håller på, på det här viset fortfarande. Men på något vis lär man sig att leva med det! Man får se det positivt 🙂 Det tar slut någon gång 😉
Jösses 5 år !! Jag trodde de skulle ge med sig snart :)) när
Dom är 15 ska jag väcka dom, då ska dom få igen allt 🙂