Idag när Simon kom hem skulle jag ta mig ut på en löptur, vädret var juh så underbart. Strålande sol och några plus grader . Jag tog mig inte ut tidigare på någon promenad för Nelly var hemma från skolan idag .
Först innan jag ens kommer iväg krånglar mobilen, jag har juh köpt en ny. Sen är större än min förra så den passar inte i fickan jag brukar ha på armen osv. När jag väl börjar springa krånglar musiken, jag hatar att stanna när jag väl börjat springa men lika bra att fixa det direkt. Det är även svinigt halt ute och jag har inga dubbskor, varför jag inte unnat mig själv ett par sådana undrar jag rätt ofta. Sen gå det tungt utav bara fan. Jag vet inte alls men baksida lår känns så jävla korta, magen krampar och andingen vill inte alls samarbeta .
Jag har nu kanske sprungit 4 km.. Jag har 3 kvar typ. Jag har två val, antigen ger jag upp löpningen och går sista biten hem ELLER så biter jag ihop och gör det bästa av allt . Jag hatar att ge mig när jag bestämt mig för en sak alltså. Jag sänker fart lite och det känns bättre.. Jag hatar känslan av att misslyckas. Jag springer iaf hela vägen hem .
Det är såna här gånger jag får tänka tillbaka på någon gång det gick sådär äckligt bra. Jag älskar löpning men idag va det fan pest alltså 🙂 Men nu efter är det sjukt skönt att det är över.
Imorgon väntar intervaller på spinningcykeln istället.
Ska skriva ihop ett sånt pass nu . Sjukt taggad !
Ha en fin kväll!
