Hur gör man för att få ett barn till att sova hela nätterna ?
Vad gör jag för fel ?
Varför sover inte mina hela nätterna ?
just nu sitter jag i vardagsrummet med Lion . Han ligger i sitt babygym och sprattlar och snackar för fullt . Känns som han vann, vi gick upp mitt inatten . Men vad ska man göra? Jag amma men han vela absolut inte amma mer. Han låg i vaggan men bara skrek, han låg mellan oss men bara skrek, fick ny blöja men det vart inte bättre. La han i vagnen han bara skrek . Ska man låta han bara skrika ?! Det går inte heller känns de som då Noel ligger vägg i vägg . Men det känns som det inte är hållbart att gå upp och vara uppe mitt natten heller då jag ska upp med Noel klockan sex när hAn vaknar . När vi går upp kan han ju inte lära sig att det är natt heller ..
Är så fruktansvärt svårt tycker jag, hur gjorde du !? Eller kan man inte göra något utan bara vänta och hoppas på de bästa ?
Nu har jag inte heller en bebis som sover precis hela natten längre men han får komma över i sängen och amma, medans han gör det somnar jag och så vaknar jag när han vaknat igen och vill byta tutte, ibland lyckas jag plugga i nappen istället och få han att somna.
Har haft några veckor nu där han vägrat somna på kvällen, så fort jag lagt ner han i sin säng har han vaknat och varit hysterisk, men varit super nöjd om han fått sova på mig i soffan eller vid tutten i sängen. När han bara skriker så vägrar jag ge han något roligt, det är nappen eller tutten i famnen, duger inte det så får han skrika ett tag, om jag lessnar lägger jag ner han skrikandes för att inte bli vansinnig och efter en stund tar jag nya tag. Oftast är det körigt i magen när Hilmer bara skriker så jag kan byta blöja och massera magen, annars är jag väldigt envis med att det är sova som gäller och nu har jag plötsligt haft några bra dagar igen då han somnar på kvällen och kommer över och äter och somnar igen.
Önskar att samma lösning skulle gälla för alla barn, tyvärr så är det ju inte så, men JAG tror på att vi föräldrar om vi är envisa och orkar (som man kanske inte gör om msn aldrig får sova) kan styra in barnen på den rutin vi bestämt, men det går inte med ett fingerknäpp, det gäller att vara uthållig. Med Vilgot fick vi ge efter med att han sover med oss, det kan hända att Hilmer är påväg ditåt men hellre det och att dom sover än att jag inte får sova alls, jag har fått kompromissa om vad som är viktigast 🙂
Vilgot var hysterisk bara jag närmade mig hans säng ifrån att han fick det förståndet, ja kanske vid sex månader, jag försökte allt för att få honom att bara vilja sitta i spjälsängen men han hyperventilerade och det fanns inget annat än att ge efter, jag resonerar nu så att jag har svårt att tro att någon av pojkarna kommer vilja sova mellan oss tills dom är 15 så försöker njuta av närheten nu för vilken dag som helst kan i alla fall Vilgot säga att han vill sova i sitt rum, men så länge han känner sig tryggare mellan oss så är vi överrens att det får gå!
Jag hoppas verkligen att ni också hittar något knep som gör att du får mer sömn! <3